sluta upp och kasta pärlor åt svin

Gårdagen summeras upp med jordgubbsplock hos mormor, kurragömma med Nilsen (jag satt barnvakt åt världens finaste ungar. Felicia har börjat gå!) och Fanbyviken med Hanna på kvällskvisten. Jättetrevligt, vi grillade mashmallows och åt vattenmelon.

Jag förvånas fortfarande över människor som tror att de bara kan stryka ett streck över det som varit. Jag fungerar inte så, jag måste prata oerhört mycket och sedan försöka förstå i min egen takt. "Hej! Jag var ett jävla svin förut.. Men jag försöker bättra mig nu. Kan du förlåta mig på något vis? A" Öhm, SERIÖST????!!! Vem fan tror du att du är. Grattis, du erkänner att du är ett svin. Jag behöver inte ditt medlidande, jag behöver någon som verkligen försöker. Jag bryr mig inte det minsta om ovanstående, jag tar bara det som ett exempel på falsk ytlighet. Någonstans inuti måste jag ändå lämnat intryck, och jag hoppas att du börjar tänka. Pojkar måste lära sig att växa upp och ta tag i konsekvenserna.

(rubrik)

Jag drömde om dig inatt. Det var ingen vanlig dröm, det var mer som ett minne. Små elektriska blixtar åkte genom våra fingerspetsar och blodet rusade, jag hörde mitt hjärta slå. Just nu är det svårt att kontrollera, begränsa och ta avstånd, för jag vill bara stanna kvar. Men jag behöver sansa mig, skapa mig ett tålamod som jag aldrig tidigare haft. Förr sprang jag mest in i allt. Jag har börjat sätta gränser -och det är väldigt olikt mig. Jag vill fortfarande att det ska hålla, och fastän vi har strulat till nästan allt vi kunde strula till finns ingen som du.
Själv skulle jag kunna vänta på dig i en evighet.

who says I can't take time

John Mayer, du räddar min dag.

på torsdag på torsdag på torsdag

Idag har jag plockat blåbär. Det kryllade av blåa över hela kullen vid altanen och mina fingrar blev alldeles lila. Bergön strålade av solsken och det är så mysigt att sitta ute vid havet. Utan tvekan bästa tidsfördrivet då det är fint väder. Kusin Markus är på besök med sina två barn och på torsdag åker dem tillbaka till Göteborg, då ska minsann Katrin och jag få åka med. Herrejisses vad skönt det kommer att bli med miljöombyte. Ungefär en månad kvar tills vi flyttar ner! Det kommer bli insane. Väldigt roligt. Precis vad jag behöver. Jag har kirrat lägenhet och håller just nu på att fundera vilka möbler jag ska ta med mig. Snart händer det grejer.

some days Im a super bitch up to my old tricks but it won't last forever next day Im your super girl out to save the world and it keeps gettin' better

Jag har börjat rannsaka mig själv mer och mer. Områden som jag aldrig annars skulle lägga märke till ser jag nu, som min extremt dåliga självbild och min besatthet över bekräftelse. Jag vet var det bottnar sig och jag kan inte påverka mer än att jobba på min osäkerhet. Alla måste ju såklart ha ett eget privatliv, och jag har blivit de egenskaperna som jag själv hatar: Klängig, överdriven och likgiltig. Så själviskt att tänka att jag kretsar kring precis alla beslut, jag skäms över mig själv i mitt ingenting. Jag tror jag är påväg in i en övergångsfas. Jag kan omöjligt kontrollera de känslor som jag kvävt en gång. Ingen har någonsin fått mig att reagera så här och kommit så nära. Du fick mig att tänja mina gränser, vilja trotsa det jag förut inte kunde, känna mer än vad jag gjort under hela mitt liv. Det tackar jag för och kommer heller aldrig glömma.

don't let me go

Jag är en sån hycklare. Jag säger till andra att de flyr undan problem men nu har jag insett att jag också gör det, om inte mer. Jag tror nog det är min säkerhetsåtgärd: det är enklare att själv skära av än tvärtom. Innan du sårar mig, sårar jag mig själv. För det skulle jag aldrig klara av, för jag vet att det ändå är försent att vända om och dra sig tillbaka. Jag ljög också då jag sa att jag inte var svartsjuk - jag har aldrig varit svartsjuk tidigare och trodde inte det nu heller, men där fick jag så jag teg. Att hantera det är svårt. De problem som jag har styrt längst in i mitt tomrum kommer till ytan och nu kan jag inte tvinga bak dem igen. Jag har mycket rädslor jag behöver ta itu med. Men den största rädslan är att du ska tröttna på mig. Varför du är så speciell för mig vet jag inte, heller inte hur du kan påverka på ett sätt som ingen någonsin förstår. Det går inte att förtränga, och istället för att vara stark så blir jag svag. Vi är lika klumpiga du och jag.

du är värd allt och lite till

Katrin kom in på Chalmers. Och jag bölar. Jag är så himla stolt.

solsken

Idag har jag solat. Jättefint väder har vi ju äntligen fått och då passar jag på att steka lite. Helt vansinnigt brun har jag blivit, brukar har ganska lätt för sånt och sedan får jag så himmelens mycket fräknar. Dem gillar mig, jag gillar dem. Nu är jag påväg ut på power-walk, inte sitta inne och sura utan jag måste röra på mitt lilla fläsk. Har bestämt mig för att börja med ännu en detox-rensning och börja simma igen. Jag måste. Under sommaren vill jag vara så fräsch jag kan bli och må så bra som jag kan. Ut i solskenet, hejda.

sommarkvällar i mitt hjärta

Bra helg. Träffade Tuva Li över en grekisk sallad i lördags, helt sjukt mysigt. Vi har inte setts på år och dar och hon var samma gamla charmiga Tuva med fräknar och stort leende. Du är så himla fin vän. Johnossi, Hoffmaestro, Teddybears och Mustasch då det började skymma, jag satt utanför på en filt vid ån. Bojkottade själva Gatufesten och all alkohol. Jag måste spara inför Skövde, åh vad jag längtar. Olidligt. Hoffmaestro var väldigt väldigt bra. Ikea på söndag med mum och Katts, håller alla mina tummar och tår att hon kommer in på Chalmers.
Nu ska jag fixa käk, min mage kurrar. Laters.

the fear you won't fall

And I know it's easy to say but it's harder to feel this way
And I miss you more than I should
Than I thought I could
I can't get my mind off of you

I know you're scared that I'll soon be over it
That's part of it all
Part of the beauty of falling in love with you is the fear you won't fall

It hasnt felt like this before
It hasnt felt like home before you

feels like home

Söndagen sparar jag åt ett alldeles eget inlägg.
Tro mig, jag måste vara galen (det finns ingen annan förklaring). Jag har aldrig aldrig aldrig kännt så mycket som jag känner nu. Jag ska inte bli för personlig, men jag är oftast väldigt svår att nå; jag har lätt att anpassa mig till andra människor och är lite som en kameleont på den fronten, det kan vara positivt men mest tappar jag bort mig själv i allting. Jag vill alltid ha kontroll på mina känslor och håller alltid ett bekvämt avstånd. Jag har aldrig hittat någon som jag verkligen känner mig hemma med, känslomässigt. Tills nu. Jag tappar precis allt när jag är med dig, jag kan inte koncentrera mig. Med dig är allt annorlunda. Du berör mig utan att ens ta i mig, jag har ingen kontroll på någonting längre. Jag tappar mitt förbannade förstånd. Jag tror att det är äkta.

Härnösand weekend

Fler foton hittar du hos Paulina. Bästa helgen på länge. Två dagars i Härnösand med alla mina kära vänner, parkhäng med kvällssol, öl på Bittens och ren lycka. Hoppas det här humöret håller i sig föralltid♥

"om jag varit där hade du fått miljontals"

Jag vill kramas. Men den som väntar på något gott...