jag samlar på minnen men också på dagar

Jag vill inte ljuga och säga att det är lätt och att jag inte tänker på dig, på något sätt blir jag så ynklig om kvällen då jag ska krypa ner i min otroligt stora säng. Det är som om jag blir ihålig när du inte är här. Det är svårt att släppa då man äntligen vet vad kärlek betyder. Fast jag klarar mig, det är skönt att ha tid att tänka också.

Lera och skulptur imorgon. Jag har haft så ont i kroppen de senaste dagarna så jag har donat hemma istället och kurerat mig, jag har säkert någon form av inflammation. Sedan var det kroki måndag tisdag och det är ganska uttjatat. Nu ska jag försöka sova. Godnatt.