Det är dags att börja på ett nytt kapitel. Du är sjävklart med i den du med. Men jag måste få tid att vara ensam ett tag. Jag ångrar ingenting mellan oss, varför skulle jag? Jag tycker det är väldigt fel att ångra saker som man ändå inte kan göra något åt. Och det är ju bara positivt för vi lär oss alla av våra misstag och bygger oss starkare. Så nej, jag ångrar inte att jag mötte dig och inte heller resten utav mitt liv. Jag är ändå så glad att jag har mött dig, lärt mig att älska dig och förstå dig på ett vis som bara jag förstår. Du är redan en så otroligt fin person men som alla har du mycket att lära. Vi är fortfarande väldigt nära vänner och det är mer än jag kan begära. Jag kommer fortfarande att följa dig vars du går. Vem vet, kanske målar framtiden upp oss igen påväg emot nya äventyr och upptäckter. Jag ser det som en eventuell nystart för oss båda då vi kan göra allt bra igen: på rätt sätt. Det här är inte slutet. Det är nu det börjar.
Jag kommer sakna dig, jag saknar dig redan. Det är fortfarande väldigt äkta.
Jag älskar dig fortfarande.
måndag 26 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Har ni gjort ett uppehåll eller är det slut helt och hållet?
Jobbigt det där när man känner att man verkligen behöver någon men ändå måste ha tid för sig själv och så. :/
Skicka en kommentar